Inte min dag

Idag var det en sån dag som jag lika gärna hade legat kvar i sängen. Vaknade och var supertrött och seg, tvingade upp mig själv och hoppade in i duschen. När jag var klar och färdigklädd så var det dags att få liv i barnen och mannen och det var inte lätt, mannen vaknade iofs självmant till slut värre var det med barnen. Nåja vi kom iväg till jobb/skola/förskola. Men sen blev det ”värre”. När jag skulle iväg till läkaren och precis ska backa ut från parkeringen på jobbet får jag syn på sopbilen. Nej, bara  han inte ska åka  in här nu tänker jag och är helt fokuserad på sopbilen och glömmer helt bort att se var jag har lådan med sand/grus i. Ni vet en låda med grus som man kan ha och sanda/grusa själv. Ni kan ju bara gissa vad som hände, precis, en liten buckla där fram. Och jag som brukar ”klaga” på Johan och säga: Se upp, bromsa, en bil. Nu får jag själv bita i det sura äpplet.  Som tur är så blev bucklan inte så stor men ändå, det känns väldigt onödigt.